Liknelsen om den stora måltiden

 Evangelisten Matteus skriver i sitt 22:dra kapitel, liksom Lukas i det 14:nde kapitlet om den stora måltiden då många var kallade, men få hörsammade inbjudan. Det är inte ofta jag hör någon använda denna text som utgångstext för predikan. Kanske den anses för kryptisk, uppoffrande eller för utlämnande att våga ge sig in på.

Liknelsen handlar om att ett stort bröllop är i antågande och många har fått sina inbjudningskort utskickade. Vanligen brukar ju många gilla bröllop, med dess glädje, förväntan och högtidsstämning. Men av någon anledning valde många av de vilka fått bröllopsinbjudningen att sända återbud. Det heter att de ville inte komma. Ursäkterna var många, den ene hade själv nyligen gift sig och hade inget intresse för någon annans bröllop, den andre hade skaffat sig nya dragdjur till åkern och ville hellre arbeta än vara med på något bröllop och den tredje ville hålla på med sina ekonomiska intressen, tjäna pengar.

Inte många ville delge brudparet glädjen att komma. Då blev fadern som stod som värd för kalaset vred och istället inbjöds de som inte aktades till något i samhället, fattiga, invalider och utstötta så att bröllopssalen skulle bli full.

Det är inte alldeles lätt att tolka denna liknelse och jag tror vi gör väl i att inte dra alla detaljer till sin yttersta spets. Men när Jesus kom ville inte hans egna, judefolket, ta emot honom. Prästerskapet förstod inte alls vem han var, men bland de fattiga, sjuka och enfaldiga blev han väl mottagen och de drogs till honom. Med andra ord är det Jesus som är brudgummen i denna liknelse och vad omständigheterna anbelangar, så har det inte hänt så särskilt mycket. De flesta i våra dagar är mest intresserade av sina intressen, sitt arbete och möjligheten att tjäna pengar. Det himmelska bröllopet får vänta.

Många lever mest för jord och värld. Jag skall lämna mig åt Gud då jag blir gammal, tycks man mena, men ju äldre man blir desto svårare är det att ändra kurs i livet. Tänk om himlen till stor del blir befolkad av de som inte aktades till något härnere, de som saknade status, karriär och "var något". Nu kommer ju inte någon in i himmelriket på grund av förtjänst, utan endast på grund av nåd, idel nåd. Samtidigt heter det ju också att ingen som säger Herre, Herre, inkommer i himmelriket, utan endast den som gör sin himmelska Faders vilja. (Matt.7:21).

Jag väntar med spänning på det stora bröllopet. Dessvärre verkar allt färre och färre dela denna glädje. Vi har ju så mycket att göra, det finns ju så mycket annat som är mer intressant och förresten, tror du verkligen han kommer så snart, skulle han verkligen komma nu? Tongångarna känns igen, allt är frid och fröjd, fastän det egentligen är alldeles tvärtom.

Än är dörren till Guds frälsningsark öppen, när som helst kanske den stängs igen. Se nu är den välbehagliga tiden, - nu är frälsningens dag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Två viktiga ord !

En dikt