Fortsätt till huvudinnehåll

Kyrkans plats i samhället

 Den numera hemgångne läkaren och själavårdaren Sven Reichmann  talade en gång följande som är hämtat från en mötesupptagning: " Vi undrar som kristna, vart är vi på väg och det är lätt att beskriva den tid vi själva lever i som en brytningstid. Vart är vi på väg? Kyrkor säljs och monteras ner och görs om till bingohallar och moskeér byggs istället. Vart är vi på väg?

Vi är vana vid att kyrkan står mitt i byn, respekterad av alla och egentligen är inte det kyrkans plats utan där hamnade den när den blev statskyrka. Det var Konstantin den store på 300-talet som såg till det här. Bibeln har ju en helt annan bild, en helt annan beskrivning.

"Vi har ett altare från vilket tabernaklets tjänare inte har rätt att äta. Ty kropparna från de djur, vilkas blod översteprästen bär in i i det allra heligaste som syndoffer, bränns upp utanför lägret. Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. Låt oss därför gå ut till honom, utanför lägret, för att bära hans smälek. Ty vi hava här ingen varaktig stad utan söka efter den tillkommande staden. Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisa hans namn." (Hebr.13:10-15)

Utanför lägret? Bära hans smälek? Det är alltså vår ordinarie plats och dit är vi på väg. Angreppen blir starkare och fräckare för varje år som går. Debattklimatet hårdnar.

Den här texten syftar på Israels folks ökenvandring, när de slog läger. Så fanns det ett område utanför lägret. Dit gick man för att förrätta sina naturbehov och där vistades de spetälska och där stod uppenbarelsetältet. Ville man veta något om Guds vilja och vägledning fick man gå utanför lägret. Det är där Gud uppenbarar sig.

 Lukas ger oss ett intressant perspektiv på vår situation. "I Andens kraft vände Jesus tillbaka till Galiléen, och ryktet om honom gick ut i hela trakten . Han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla. Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur skriften och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet och predika ett nådens år från Herren." (Luk.4:14-19)

Glädjens budskap för de fattiga. Det är alltså vårt evangelium. Problemet är att vi är rika. Rika på kunskap, rika på pengar, rika på allt möjligt. Vad gör man då? Ja, vi utsätts för frestelsen att göra om evangeliet till glädjens budskap för de rika. Det brukar ju låta så här; kom till Gud så får du mer än du hade förut. Gud vill gärna göra dig ung, rik, frisk och vacker. Vi ställer ut löften för denna tiden som egentligen handlar om evigheten. Bland annat har vi drabbats av apostlarörelser. Paulus beskriver hur det är att vara apostel:

"Ni är redan mätta. Ni har redan blivit rika. Ni har blivit kungar, och det utan oss. Jag skulle önska att ni verkligen hade regerat som kungar, så att vi kunde regera tillsammans med er. Det verkar som om Gud hade ställt oss apostlar sist, som vigda åt döden. Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor. Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi föraktade. Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. Vi sliter och arbetar med våra händer, När vi hånas välsignar vi. När vi förföljs härdar vi ut. När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande." (1Kor4:8-13)

Hur många av oss är det som vill bli apostel? Eller har vi i våra hjärtan en sorts ; Hit kan jag följa dig Herre, men inte längre, inte ens om du hjälper mig, inte ens om du bevarar mig. Jag vill inte säga att jag hänger på låset för att bli apostel, men jag kan se vad det handlar om. 

Vi frågar mycket, Varför når vi inte ut? Varför står allting och stampar? Vi når inte ut för Herren når inte in.

"Ty talet om korset är en dårskap för de som gå förlorade, men för oss som tro är det en Guds kraft." (1Kor.1:18) 

Jag fick i min hand för ett tag sen en bok, Levande vatten, skriven av broder Yun. Han är kines och berättar om väckelsen i Kina. Några rader träffade mig skarpt.

- Hur är det med dig, min älskade vän? Har du börjat ditt kristna liv med Anden men försöker nu leva för Kristus med dina egna ansträngningar. 1949 kom kommunisterna till makten i Kina och inom några år började allt bli annorlunda för kyrkan. De första trakasserierna ledde till diskriminering som snart blev total förföljelse. Det profisionella prästerskapet blåstes bort i stormen, tusentals pastorer och präster sattes i fängelse där de fick genomgå år av bitter kamp. Många förblev trogna sin tro medan andra föll bort på grund av trycket. I mitten av 1970-talet hade kyrkan i Kina berövats allt vad den tidigare hållit fast vid. Alla religiösa hjälpmedel hade förintats, vi hade inga pastorer, inga kyrkbyggnader, och inga biblar eller sångböcker. Allt vi hade var J e s u s." Då började det.

Gud behöver inte hjälp av oss, utan han vill få verka genom oss. Det är så viktigt att vi förstår skillnaden."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a