Fortsätt till huvudinnehåll

Aprilskämtets vara eller inte vara

 "Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa" (2 Mos. 20:16) "Saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud" (Matt.7:8)

Ärlighet, kort och gott ärlighet, är det inte det de två bibelverserna handlar om. Att vara ärlig inför Gud. Såhär, på första april, låt oss inte eftertrakta skämtet och viljan att lura vår nästa, utan fastmer att vara uppriktiga jämtemot varandra. 

Visst kan vi skämta med varandra, men kom ihåg att det är stor skillnad på skämt och gyckel och steget vidare mot lögnen är inte så stort som vi lätt föreställer oss. Nu har jag på intet vis blivit lurad idag, tack och lov, men att inte ljuga, det är långt viktigare och värdefullare än vi tänker oss. Paulus skriver; Icke mot sanningen utan allenast för sanningen förmår vi något. (2 Kor.13:8) Och sanningen skall göra eder fria.

De flesta föräldrar vill att deras barn skall tala sant. Andra hyss och tillkortakommanden har en förälder ofta större överseende med och lättare att förlåta, men då barnet ertappas med att ljuga gör det ont i hjärtat, ja, det svider i själen. Hur är det inte då för vår himmelske Fader när vi träder fram inför honom, föredrar han inte ett uppriktigt hjärta som nalkas honom med all synd, sina misslyckanden och ständiga nederlag än den egenrättfärdiges egoistiska böner där han/hon försöker blidka Gud med sin egen rättfärdighet som inte når ända fram. Endast den ärlige får sin synd förlåten och där synden överflödar, där överflödar nåden till frälsning mycket mer.

Att skämta och gyckla varnar bibeln för och låt mig denna dag citera Emil Gustafson: - Till och med kristna författare tala om behöriga skämt. Men det är svårt att skilja på behörigt och obehörigt. Vad vi säkert vet är, att skriften varnar för skämt och gyckel och ställer det i jämbredd med sådana synder, som inte må nämnas bland de heliga. Men skörlevnad och all orenhet må icke ens nämnas bland er, såsom det anstår heliga, och skamligt väsende och dåraktigt tal eller gyckel, vilket alls intet höves, utan hellre tacksägelse. Intet dåraktigt tal gånge ut ur er mun (Ef. 4:29) Det ligger i de ungas natur att vilja roa sig och det skulle vara mördande för den glättighet, som utgör det unga livets blomma , att truga på dem en trumpen religion. Ingen människa kan ha flera skäl att fröjdas än unga troende. Men varken Jesus eller hans apostlar efterlämna såsom arv åt församlingen "det behöriga skämtet", och såvitt jag känner min bibel, har ingen av dess författare kryddat sitt tal med religiösa kvickheter.

Den fromhet och gudsfruktan som fanns förr är inte lika vanlig idag. Vi talar inte så mycket om helgelse längre även om citatet ovan gränsar till att inte få skoja alls, att humorn nästan blir synd. Men motivets uppriktighet bör vi inte ifrågasätta, den kärlek de gamla kämparna hade till sin Herre och uppdragsgivare är ytterst föredömligt och aktningsvärt.

En annan gestalt från förr, Finnmarksprofeten Anton Johanson värdesatte ärlighet högt vilket märks i den dialog han förde ombord på ett tåg där han strålat samman med en jude. Anton gladdes över att bli bekant med en utav "Guds egendomsfolk". De kom i trevligt samspråk med varandra, men när Anton en stund senare framhöll ärlighetens stora betydelse, förändrades stämningen i tågkupén. Trots hans ivriga försök att få sin reskamrat att förstå detta, lyckades han inte. - Det är ju den oärlige som förtjänar mest pengar, fick han till svar. Att den judiske mannen var en sådan "Mammondyrkare" gjorde Anton ledsen och han drog sig istället tillbaka.

Nej, låt oss tala sanning med varandra, vi evighetsvandrare. Inte gyckla med varandra och inte skämta om det som är heligt på ett sätt som Gud inte önskar. Han är ju trots allt en förtärande eld och det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer. Och det tror jag inte så många av oss vill. Låt oss istället fly till nåden och till Jesus så blir vi trygga och glada.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid