Fortsätt till huvudinnehåll

Tacka Gud i livets alla förhållanden

 "Tacka Gud i livets alla förhållanden" (1 Tess.5:18)

Att tacka Gud, när det har gått bra i livet är naturligt. Även den som inte är särdeles from instämmer i den tacksägelsen.  Vi vänder oss gärna till honom då vi befinner oss i nöd, då vi står inför något stort beslut eller då vi vill ha bönesvar i form av helande från sjukdom eller önskan om materiell välsignelse. Ändå uppmanar oss Herren att tacka honom i de mest skiftande öden och bravader vi kan uppleva i livet. 

Det är - hur märkligt det än kan låta för oss moderna människor - välbehagligt att tacka honom, då livets gåtfulla dunkla varför ställer oss maktlösa i situationer vi aldrig trott vi skulle behöva uppleva. Att kunna tacka honom fordrar mycket av oss, de flesta skulle knappast ens kunna tänka tanken, -  att tacka honom under de förhållandena, utan frågar snarare uppgivet var Herren döljer sig någonstans och vad han menar med denna prövning? Trots allt är det välbehagligt och gott, men hur många av oss klarar det, då stormen verkligen viner i full styrka?

Visst finns det mycket att vara tacksamma för, även nu i dessa mörka, tråkiga och ensamma tider. De flesta av oss har någonstans att bo, mat på bordet, en säng att sova i, vilket inte är självklart på andra platser runt om i världen. Låt oss tacka för den levnadsstandard majoriteten av oss ändå besitter. "Hava vi föda och kläder må vi låta oss nöja oss därmed." (1 Tim.6:8) Men vi önskar oss så mycket ibland, ting vi egentligen skulle kunna klara oss utan och skapar oss därmed behov som vi tror är livsnödvändiga. 

En lördagskväll som idag bjuder dig inte till aftongudstjänst, sångsamling eller väckelsemöte. Visst är det tråkigt men du kan däremot lyssna till samtliga ovannämnda på din dator och i din ensamhet bli uppbyggd på din allra heligaste tro. Eller så kan vi ha ett enkelt stugmöte tillsammans några stycken; sjunga, bedja och undervisa varandra. 

Tacka Gud i alla livets förhållanden tills Han kommer. Och minns att Herren är med dig du tappra stridsman!

Tack för glädje och lycka du givit För frälsning i Gudslammets blod. Du skall aldrig, nej aldrig mig svika du, Herre är trofast och god.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid