Fortsätt till huvudinnehåll

Offer eller kollekt

 " Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg hur folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket. Men en fattig änka kom och lade ner två skärvar, det är ett öre." (Mark.12: 41-42)

Ibland får vi för oss att Jesus var fullständigt ointresserad av allt vad ekonomi heter och att han knappt hanterade pengar. Ändå handlar flertalet liknelser om hur vi skall förvalta vårt kapital och hur vi skall förhålla oss till begreppet pengar. Hur vi förvaltar dem, om vi är generösa mot vår nästa och framför allt, - hjärtats rättmätiga ställning jämtemot pengar.

Och han satte sig mitt emot offerkistorna. Varför i all sin dar gjorde han det? Hade han något intresse i hur mycket man "offrade" i templet? Den ene efter den andre passerade förbi och lade ned en stor penningsumma, kanske av plikt, vana eller för att döva samvetet. Och så kom denna kvinna, som knappt hade mat för dagen, inte ägde något och absolut inte "var något" i de egenrättfärdiga prästernas föraktfulla ögon. De små mynt hon offrade var mer värt än de stora sedlarna från den rike mannens plånbok.

Det är inte svårt att dra paralleller till vår tid. Klasskillnader finns och de lär förmodligen öka igen. Det finns systrar och bröder som närapå lever i ekonomiskt armod, men som ändå troget offrar till Herrens verk. Jag tror Gud lönar dem rikligt. Han ser till hjärtats inställning och offervillighet. Änkans skärv - vittnar den inte om en oändligt stor kärlek till sin Mästare? Att han verkligen betyder något för honom eller henne?

Vi hör ibland om stora resultat, då offerkorgarna räknats och vår tanke blir kanhända; tänk vad folk ändå är offervilliga? Trots allt ger många av sitt överflöd, och sitter säkert i båten och kammar in den stadiga inkomsten månad efter månad. Några tusenlappar är på inget vis något offer för dem, utan endast kollekt. Vi tackar Gud för alla dem som trofast bär upp Guds verk ekonomiskt år efter år, de kommer också att få sin lön framdeles.

De fattiga har vi alltid ibland oss, det sa Jesus och så kommer det med all sannolikhet att vara till dess han kommer tillbaka. Att vara fattig kan bero på så många saker. Nu talar jag inte om dem, vilka inte kan hålla i pengar överhuvudtaget, utan om dem som har små och kanske knappt alls några inkomster. Att de glatt ger till Herrens verk blir inte kollekt, utan offer, och jag tror vår Herre ser med välbehag till deras lilla skärv och välsignar dem så de bär rik frukt.

Någon har sagt att det sista Gud frälser är plånboken och så är det säkert för många. Tala gärna om vikten att stadigt hålla fast vid bibelordet, om moral och etik, bön och fasta, men berör inte min plånbok och min ekonomi, då bränns det. Men samtidigt heter det att om någon ser sin broder lida nöd och tillsluter sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? (1 Joh.3:17)

Det är inte oväsentligt hur vi hanterar vår ekonomi och skriften är mycket tydlig och klar över allt vad girighet heter, och mot dem som utövar dylikt är han inte särskilt nådig. Nej, låt oss fastmer bära fram våra kroppar och uppfyllas, inte av penningbegär, utan av helig Ande och eld.

Fattiga ger han sin rikedom Läker de svagas sår. Själ som var bunden, trött och tom Frihet och glädje får, Himmelriket är nära!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tredje världskriget

Har tredje världskriget redan inletts? Ingen aning. Vad vi i nuläget vet är att det är väldigt spänt mellan öst och väst. Riktigt spänt. Inte oväntat kan vi kasta ut frågan; Hur långt har vi egentligen kommit i det profetiska skeendet? Det beror på vem du frågar. Personligen tror jag inte det är särskilt långt kvar till Jesu tillkommelse. Finns det något samband mellan invasionen i Ukraina och att de judar som ännu bor kvar där skall återvända till Israel? Har den profetia som Emanuel Minos lyft fram där den gamla damen i Norge sett tredje världskriget bryta ut någon koppling till dagens händelser? Frågor  där vi anar ett svar utan att kunna stadfästa ett svar med säkerhet.  Finnmarksprofeten och gudsmannen Anton Johanson såg många syner och uppenbarelser som redan skedde under hans egen levnad. Han dog 1928. Skandinavien har knappast haft någon profet av hans kaliber när det gäller drömmar och syner som just denne fiskarbonde från nordligaste Norge. De syner som han såg angående tredj

Nuet och ålderdomen

 " Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas om vilka du skall säga: "Jag finner icke behag i dem'. " ( Predikaren 12: 1 ) Jag har en vän som idag fyller 65 år. Fyller pensionär som det så vackert heter. 65 år är ingen hög ålder, idag, många är då fortfarande vid god vigör. Ett liv varar 70 - 80 år, heter det visst också ( Ps. 90: 10 ), fast många lever längre än så och att bli 100 år är inte ovanligt längre. I takt med att den västerländska levnadsstandarden stigit, har välfärden ökat! Hur framtiden blir, det vet vi inte. Den bild, som Predikaren målar upp då den beskriver ålderdomen är allt annat än ljus och föga uppbygglig för den moderna nutidsmänniskans tankevärld. Det heter nämligen följande i de återstående verserna i det 12:te kapitlet: " ja, förrän solen bliver förmörkad, och dagsljuset och månen och stjärnorna; före den ålder då molnen komma igen efter regnet, den tid då väktarna i huset darra, och de sta