Därför talar jag till dem i liknelser..... ( Matt. 13:13 )
Då Jesus ofta talade med sina lärjungar använde han bildspråk, liknelser. Olika miljöer från den värld de levde i skildrade han i vardagsberättelser så de kunde känna igen sig. Särskilt Lukas evangelium innehåller många liknelser, varav en av de kändaste är den om den förlorade sonen. Eller hur var det nu egentligen med den saken. Fanns det överhuvudtaget någon förlorad son? Var det inte två förlorade söner, den ena i främlingslandets ensamhet, den andre i fadershusets trygghet?
En liknelse som gett upphov till många predikningar. Återkomsten till fadershuset efter ett förslösat arv och mötet med den kärleksfulle, förlåtande fadern. Och om den andre sonen, som inte kunde glädjas då lillebror, som verkligen inte var Guds bästa barn, kom hem igen.
På liknande sätt har många vardagsskildringar öppnat ögon och öron för det glada budskapet, vilket vi kallar evangelium. Andra gånger har verkliga händelser fostrat och avslöjat de som lyssnat, då de genom att känna igen sig i det händelseförlopp som utmålats - mer eller mindre - tvingats fram till ett ställningstagande i sitt liv. För eller emot Kristus. Antingen är du ett Guds barn eller så är du det icke. Genom att måla bilder nådde budskapet fram.
Predikantoriginalet Anders Bogren beskrev en predikan, vilken saknade bilder - den var som att beskriva ett hus, som saknade fönster. För att nå fram till lyssnarna, får man ibland använda bilder från vårt vardagsliv. En bild säger mer än tusen ord, sägs det, och om orden inte når fram till lyssnarna, så kan samma budskap, presenterat genom en bild bli begripligt. Och då Jesus flitigt använde sig av bildspråk, skulle inte vi vandra i Mästarens spår när det gäller framställningen .
Livsresan presenteras ju också ofta som att färdas tillsammans, antingen på en båt utöver tidens stora ocean eller i en järnvägskupé, möjligen också på en bussresa. Däremot har jag aldrig hört någon använda liknelser i form av en personbil eller en cykel. Det är kollektiva färdmedel som gäller. Men så lever ju de flesta av oss också sina liv tillsammans med andra medresenärer på tidens skiftande bölja.
Även Gamla Testamentet innehåller liknelser. Jag tänker på händelser där stora syndafall avslöjades genom profetens budskap, talat genom en liknelse. Då konung David ordnat till det så att Uria stred i frontlinjen och dödades, så att kan kunde ta till sig den alldeles nyblivna änkan Bat-seba, då talade profeten Natan i en liknelse om den stora förmögne mannen som tog den fattiges enda lamm för att ordna till ett gästabud för en vägfarande. Budskapet träffade rätt i prick. Och då konung Davids hjärta upptändes av vrede över den orättfärdighet som uppenbarades och han i kraft av sitt ämbete ville skipa rätt vänds orden emot honom själv; "Du är den mannen".
Tänk, vilka möjligheter vi har idag att använda bildspråk för att få fram, vad vi vill säga. Via den moderna tekniken finns möjligheter, nästan intill det oändliga. Vi kan inte kräva att den moderna människan med en gång skall förstå bildspråk som är tvåtusen år gamla, från en kultur, en epok som känns översvinnligt avlägsen. Här får vi utmaningar att presentera Kristus för folket - på ett språk och med bilder, där den moderna, sekulariserade människan kan förstå och känna igen sig i, för att kunna göra ett avgörande; för eller emot? Varm eller kall? Levande eller död?
Många av de vittnen Gud använt har varit väldigt moderna för sin tid, ibland till den mildaste grad, ofta med nyfikenhet över "nymodigheternas funktioner". Så varför skulle inte vi kunna använda de hjälpmedel som står oss till buds. I vår tid!
Kommentarer
Skicka en kommentar