Fortsätt till huvudinnehåll

Kristi kärlek smälter is

 Frank Mangs fick fungera som själavårdare under många års tid. Inte minst i eftermötet, då predikan var avklarad och inbjudningen till sökande gått ut. Om ett sådant tillfälle berättar han här.

" Längst bort under läktaren i ena hörnet av kyrkan satt en ensam kvinna kvar sedan mängden gått sin väg. Huvudet var nedböjt och hon verkade att vara omedveten om att sammankomsten var slut. 

Jag gick sakta ner till den böjda gestalten och frågade så försynt jag kunde, hur hon hade det ställt med sitt förhållande till Gud. Ty jag förstod ju att det var den frågan som gjorde att hon dröjde kvar, när alla andra gick. 

- Uselt, löd svaret. 

- Men ni är inte nöjd med att ha det ställt på det viset. Tänk om vi skulle samtala en stund och försöka finna vägen till Gud och frid och frihet.

- Ja, det är därför jag har stannat. Fast jag tror knappt att det lönar sig. Det är någonting inom mig, som är så hårt. Det är flinthårt.

- Men då måste det ju finnas någonting som gjort att ni blivit så hård. Någonting bestämt. En person eller en händelse.

- Ja, det finns det. Och den där saken ligger tjugofem år tillbaka i tiden.

- Tänk om ni skulle berätta alltsammans för mig. Jag är van att lyssna, jag har hört det mesta och jag har för längesedan upphört att chockeras inför en bikt.

- Ja, det är det intrycket jag fått, och jag har faktiskt gripits av en önskan att få tala ut om detta, som jag aldrig vågat anförtro åt någon människa förut.

- Det gläder mig. Men låt mig innan ni börjar, säga en sak till: Jag har inte bara lärt mig konsten att lyssna utan jag har även lärt mig att tiga. Och det ni berättar för mig, tar jag med mig i graven.

Vad kvinnan sedan berättade hör inte hit. Det var någonting mycket svårt och mycket brutalt, som hade drabbat henne i hennes ungdom. Detta ohyggliga hade skadat henne så fruktansvärt, att hon dag och natt under ett kvarts århundrade hade gått och burit på en jäsande brygd av bitterhet och hat. Och den bittra brygden hade satt sina tydliga spår även i hennes ansikte.

Och nu kom berättelsen om hur hatet en gång hade drivit henne att försöka ta livet av den hon hatade. Det var bara en skenbar slump som gjorde att hon misslyckades. Men hatet blev inte mindre därför att hon hindrades att få en annans liv på sitt samvete. Det bara låg där och värkte, dag ut och dag in, år efter år.

Men nu hade det kristna budskapet om Kristi fullkomliga kärlek lyckats med det som de många åren inte lyckats med. Hon hade upptäckt att hennes hat mot en annan människa var en stor synd emot honom, som på korset bad för sina fiender.

Och så långt hade Herren hunnit med sitt verk i hennes innersta, att hon under hela sin berättelse inte med ett enda ord försökte anklaga den person, som varit den direkta orsaken till hennes olyckliga öde, hon hade fullkomligt nog  med den synd som hållit helveteslågan levande i hennes innersta under alla dessa år. 

Jag kunde inte låta bli att så omärkligt som möjligt studera hennes ansikte, medan hon berättade om vad hennes egen synd hade verkat. Och vartefter hon berättade, förvandlades hennes ansikte. De hårda dragen, som hatet skapat, försvann. Rynkorna, som bitterheten hatat, försvann. Den inre avspänningen återspeglades i  hennes ansikte. Hon blev yngre och yngre för varje minut som gick. Ända till dess att hon drog en djup suck av befrielse och sade: - O, det känns så lätt att andas nu! Men då lyste hennes ansikte av en övernaturlig frid, och glädjetårarna på hennes kinder lyste som pärlor.

Det är kusligt vad synden kan ställa till med. Både egen synd och andras.

Men det är underbart att Kristi kärlek kan smälta is, som är tjugofem år gammal, och skapa harmoni i ett hjärta, som varit fullt av hat.

Tänk om du skulle försöka med den här kuren! Jag menar dig, du som inte av hjärtat kan förlåta allt."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid