Fortsätt till huvudinnehåll

Det finns inget anseende till personen hos Gud

 "Gud, som ej är partisk för furstar och som inte aktar den rike mer än den fattige, emedan båda är hans händers vek." (Job. 34:19)

Martin Luther sade på sin tid att det som bibeln talar mycket om, det skall också vi tala och predika mycket om. Tre teman går som en röd tråd genom bibeln, ändå är de ämnena inte särskilt vanliga då vi lyssnar till en predikan; Guds rike, Israel och Jesu tillkommelse. 

Då jag slog upp detta bibelställe hos Job fann jag till min glädje att det fanns många angivna parallellställen under versen, både i Gamla och Nya Testamentet. Att Gud inte har anseende till personen betyder att den yrkestitel, sociala ställning eller ålder, kön och duktighet, den spelar ingen avgörande roll för honom. Det som han frågar efter är om du vill bli ett av hans barn och utföra de uppdrag åt honom som han anförtror dig. O, vad lätt det låter, vad fantastiskt, men ändå vill inte människan många gånger.

Och varför det, att det gång efter gång skall vara så svårt. Jag tror många av oss känner igen sig i den vånda vi ofta upplever, det är så mycket annat vi hellre vill göra, vi tycker att vi måste utföra och ursäktar oss med att vi inte är så duktiga på detta, någon annan är mer lämpad osv. Köttets kamp mot Anden, rädsla för vad våra medmänniskor skall tycka och säga och den egna bekvämligheten, detta som vi många gånger hatar, men som är så svårt att bli av med. 

Tänk att Han - den Gamle av dagar - Han har inte anseende till personen och Han använder den som det Honom behagar. Att det inte alltid blir som vi tänkt oss, tänk om det beror på att vi inte låtit Gud leda alla gånger, nej, det gäller att stå till Hans förfogande i de stora, som de små tingen i detta mycket märkliga tillstånd, vilket kallas för ett människoliv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid