Vännen Jesus

" Detta är mitt bud, att ni skall älska varandra, såsom jag har älskat er. Ingen har större kärlek, än att han ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner, om ni gör vad jag bjuder er. Jag kallar er nu inte längre tjänare, ty tjänaren får icke veta vad hans herre gör; vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Far har jag kungjort för er. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er; och jag har bestämt om er att ni skall gå åstad och bära frukt, sådan frukt som blir beståndande, på det att Fadern må ge er vadhelst ni ber honom om i mitt namn. - Ja, det bjuder jag er, att ni skall älska varandra." ( Joh. 15: 12-17 )

 "Gå till Jesus , vännen framför andra" sjunger vi i en sång. Denna sida av vår Frälsare, vännen , lyfter vi gärna upp. Det är sant, vi får gå med allt det som tynger våra liv och samveten och säga det till honom. Inget är för ringa, för litet, för obetydligt eller för barnsligt så han inte skulle lyssna till oss. Vi får helt enkelt utgjuta våra hjärtan och våra sinnen inför honom. Hur ljuvligt och skönt är det inte då vi fått lägga av våra bördor inför Vännen själv. 

I sitt avskedstal till sina lärjungar ger han dem sitt goda vitsord. De är hans vänner, visserligen villkorat med att göra vad han bjuder er. På samma sätt är det ju med vår vänskap, människor emellan, det måste helt enkelt "klaffa", passa ihop med varandra för att relationen i längden skall kunna fungera för bägge parter. Och de vänner vi älskar, dem längtar vi att umgås med och ser helst att de delar liknande värderingar, är lojala, trofasta och vi kan ha roligt tillsammans då vi möts.

Är det inte på liknande sätt med relationen till Jesus. För att den i längden skall fungera måste vi komma upp på "samma våglängd". Med andra ord, vi kan inte ha ett ben i världen och det andra hos honom. Vi får komma till honom precis så usla, svaga och odugliga vi än känner oss. Han förlåter och glömmer. Du och jag har ju dessvärre ofta svårare med den biten.

Då Jesus gick härnere umgicks han med många olika människor och människotyper. Av naturliga skäl stod lärjungarna honom nära och Johannes var hans "bästis", om du förlåter mig det vardagliga uttrycket. De verkade ha en djupare relation med varandra. Inte minst framkommer det i den språkform Johannes skriver sitt evangelium i. Det andas nära förtrolighet. En djup vänskap dem emellan.

Hos syskontrion i Betania hade Jesus en fristad och de tre verkade ha en god gemenskap tillsammans. Sedan fanns det många som följde honom på längre och närmare avstånd, precis som det är i våra dagar. Under alla tider har det löpt som en tråd genom historien - Han hade många beundrare, men få efterföljare!

Då vi idag - mer eller mindre - firar alla hjärtans dag, låt då också Jesus vara med i gemenskapen! Låt oss nalkas honom med glädje, vördnad och förundran och vänta oss stora ting. I den oroliga värld vi nu lever i, då får vi räkna med Gud och hans makt. Och vara Jesu vän - inte enbart hans tjänare!

Gå till Jesus, vad som än dig händer. Gå till Jesus, han dig hjälpa kan. Gå till Jesus, natt i dag han vänder. Gå till Jesus, ingen är som han.