Saliga är de renhjärtade

 "Saliga äro de renhjärtade, ty de skall se Gud"  ( Matt. 5:8 )

En vers hämtad från Jesu bergspredikan. Saligprisningarna inleder denna mäktiga, utrannsakande och allvarliga predikan, hållen i begynnelsen av sin predikogärning. 

Att vara - och bli - renhjärtad drömmer vi nog om lite till mans. Teorin innebär inga svårigheter att förstå, de flesta av oss har ändå ett samvete som dömer, däremot tillämpningen kostar många gånger. Att älska och offra, då börjar det jobbiga för oss nutids- människor. Och så var det förmodligen också för de vilka hörde detta då det begav sig. 

Syftet med denna predikan är att visa på att lagen kan inte frälsa, lagen ger kännedom om synden, den pekar på vad som är det riktiga; hur vi skall agera och vara, uppträda jämtemot vår nästa; etiskt, moraliskt, ekonomiskt - kort och gott, idealmänniskan presenteras. Den människa, vars ideal är praktiskt taget ouppnåeliga. Hur mycket vi än försöker att behaga Gud, kommer vi förr eller senare till korta. Det är därför vi behöver Jesus som vår Frälsare, han som blev Guds offerlamm och bar synden och skulden i sin egen kropp.

Samtidigt heter det: " Av nåd är ni frälsta genom tro och det inte av er själva, Guds gåva är det - inte av gärningar, för att ingen skall berömma sig." ( Ef. 2: 8-9 )

Vår frälsningsgrund är stadfäst på Golgata kors, inte genom att försöka hålla alla de bud och stadgar som finns i Mose lag. Lösningen för att vi skall kunna bli frälsta ligger inte i någon lagparagraf eller något domstolsbeslut, den ligger i en person, nämligen Jesus Kristus. Frälsningen kan du inte heller förtjäna genom ditt sätt att leva, allt är av nåd, av idel oförtjänt nåd.

Sedan följer gärningar i dess spår, det är sant och visst. Tron utan gärningar är död säger Jakob i sitt brev. Men gärningarna frälser inte utan tron. En gärning som vi inte alltid tänker på är det kärleksbud Jesus ger oss; att älska vår nästa som sig själv.

Jag såg i dagarna en liten filmsnutt som får illustrera som en liknelse, att älska sin nästa som sig själv.

En man satt bekvämt i sin nya bil. En fattig, krokig gamling haltar sig fram och närmar sig bilen. Plötsligt ser han en stor sedel liggande strax utanför bilens förardörr. Han plockar upp den och ger den glatt till mannen som sitter i bilen. Han upptäcker att det ligger ett stort salladsblad i framsätet och frågar försynt om han kan få det, vilket sker. Gamlingen går vidare och sätter sig i gräset. Han tar fram det stora salladsbladet och gör ett munskydd utav det. Mannen i bilen upptäcker det hela och hans hjärta drabbas av medlidsamhet. Han plockar fram några nya munskydd, öppnar sin plånbok, lägger dit några större sedlar och går ut för att överräcka påsen till den gamle, utan att avslöja något om dess innehåll.

Vad tror du Jesus skulle sagt om han sett den händelsen? Troligen; " Gå du och gör likadant!"

Nu all min synd du tagit har Av fröjd vill hjärtat gråta Jag är ditt barn Du är min Far O, salighetens gåta!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Två viktiga ord !

En dikt