Noa och Lot

 Vi läser följande verser i Jesu välsignade namn: " Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i Människosonens dagar: människor åt och drack, män tog sig hustrur, och hustrur gavs åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde dem allesammans. Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människor åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel från himmelen och förgjorde dem allesammans, alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras." ( Luk 17: 26-30 )

Detta är hämtat från det eskatologiska tal Jesus höll strax innan sin korsfästelse. Han jämför Noas tid och Lots tid med varandra, två epoker som slutade i katastrof, översvämning eller utplånande av två städer. Då han jämför det levnadssätt människorna då hade, finner han både likhet och olikhet. Det gemensamma var att under bägge tidsepoker gjorde folket det man gjort under alla tider - de åt och drack! Det var ju inte något av detta som utlöste den annalkande vreden hos Herren med katastrof som följd. 

Under Noas dagar heter det att de åt och drack, män tog sig hustrur och hustrur gavs åt män. Man levde alltså som gifta och det fanns en rådande moral i landet. Jämför med vad Jesus säger om Lots dagar där det heter, att de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde. Han nämner inte om någon familjekonstitution utan konstaterar att det är materialismen som regerar.

Om vi ser på hur vår värld förändrats behöver vi inte gå särskilt långt bak i tiden för att se, det har hänt något på de senare åren. När den generation som i dag är gamla, var unga, då var t. ex skilsmässor oerhört sällsynta. Hur det än stormade, höll man ihop. Det var mest teaterfolk och de som ansågs väldigt världsliga som skilde sig. Visst, det fanns undantag, men det var ändå kutym att inte skiljas och de som var det var lätt räknade. Ser vi då hur vår samhälle ser ut idag, måste vi konstatera att någonting har hänt. Många äktenskap slutar i skilsmässa, även hos oss kristna. Jag moraliserar inte, men blundar inte heller för fakta.

Under Lots dagar heter det att de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde. Materialismen hade tagit över. Jämför vi då med hur det ser ut i våra dagar. Ofta finner vi stora mammonstempel i utkanterna av städerna dit folk vallfärdar i stora skaror. Vi matas av ständig reklam och påverkan under ett stort utbud av varor, medan tron och religionsutövningen blir mer och mer av privat slag.

När vi tänker på Sodom och Gomorra är det ofta sexualiteten som lyfts fram som den stora synden. Profeten Hesekiel skriver: "Se detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl inte den arme och fattige. Tvärtom blev de högfärdiga och bedrev vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta." ( Hes. 16: 49-50 ).

Herren hade fått nog. Det hade blivit ett hårt och kallt samhälle. Sköt dig själv så gott du kan. Visst kan vi dra paralleller till vår tid, inte minst nu, under det senaste året då många som trodde, att de hade ett välfungerande skyddsnät upptäckte, att när det gällde, då fungerade det ej. 

Den ljusnande framtid är vår, som den generation vi nyss talade om sjöng om och upplevde, har den istället utbytts mot mörker, ångest och hopplöshet hos dagens unga? I ett allt kyligare klimat?

Detta sade Jesus för tvåtusen år sedan. " Alldeles på samma sätt skall det ske den dag Människosonen uppenbaras". Jag tror inte att jag är den enda som tror att Jesu tillkommelse inte är särskilt långt borta. Vi talar ibland om tidstecken. Det stora tidstecknet - Israel - som utropats till självständig stat för snart 73 år sedan talar om att de som levde då blir allt färre. Jesus pekar på fikonträdet då han talar om sin återkomst; 

" Ifrån fikonträdet må ni här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då vet ni att sommaren är nära. Likaså, när ni ser detta ske, då kan ni ock veta att han är nära och står för dörren. Sannerligen säger jag er: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker." ( Mark: 13: 28-30 ). 

Fikonträdet symboliserar som bekant Israel. När vi ser allt detta ske, då lyfter vi våra ögon uppåt, ty då nalkas vår förlossning. Låt vårt fältrop vara - Maranata! Kom Herre Jesus, kom snart!