Fortsätt till huvudinnehåll

Bön och fasta

" Detta slag kan inte drivas ut genom något annat än bön och fasta." ( Matt.9:29 )

 När jag idag ser på dagens almanacka konstateras det faktum, att nu är det fettisdagen. I gamla tider inledde den påskfastan. Idag fastar de flesta av helt andra orsaker och en kroppslig fasta kan naturligtvis vara bra många gånger, även den. En andlig fasta är något helt annat.

Inte alla bibelöversättningar har med ordet "fasta" i ovannämnda bibelvers. Det talar sitt tydliga språk att det är bönen som är det väsentliga. I sammanhanget ovan hade Jesu lärjungar försökt driva ut en ond ande ur en dövstum pojke, men misslyckats. 

Ibland kan fastan vara ett vapen att ta till, då det verkligen gäller att få ett genombrott i någon särskild svår situation. Att offra och försaka något. Det behöver naturligtvis inte vara jordisk föda, mat eller så. Det kan lika gärna vara; att offra av sin tid till Herren, sina fritidsintressen, det sociala livet på nätet etc. Att sluta äta några dagar, men i övrigt leva sitt vanliga liv som man brukar göra och på så sätt mena sig ha större genomslagskraft i bönen, det tror jag inte ger särskilt stora resultat. Det blir först och främst en kroppslig fasta. För att uppleva varaktig seger - då man tar till vapnet fasta - behövs avskildhet. Det kan vara nog så svårt att få sådant att fungera för den som t. ex. har ett vanligt förvärvsarbete eller är småbarnsförälder. Det vet Herren om och då är det bättre att koncentrera sig på bönen, redan det kan vara svårt nog!

Sedan bör ju fastandet ske i det fördolda. " Nej, när du fastar, smörj då ditt huvud och två ditt ansikte för att du inte må bliva sedd av människorna med din fasta, utan allenast av din Far, som är i det fördolda. Då skall din Far som ser i det fördolda vedergälla dig." ( Matt.6:17-18 ). Annars blir det lätt som det hände en gång då en gästande person satt vid kyrkkaffet och fatet med bullar serverades denne: " Jag ska inte ha något nu, för vi i vår församling, vi fastar nu, vi" 

Fastan får ej heller övergå till självspäkning - i vilken form den än uppträder i - och tro att den skall blidka Gud, så att jag kan få fram min vilja. Då har du felaktiga motiv. Fresta inte Herren på det sättet. 

Dock kan det ibland vara enklare att fasta tillsammans med andra - hur paradoxalt det än låter - och på så vis stötta varandra i kampen. Allt måste naturligtvis ske i frivillig kärlek och glädje för att inte övergå till ett meningslöst självplågeri. Ändamålet med den andliga fastan handlar om Herren och att komma närmare honom och hans vilja. Ge sig hän honom mer och mer. Ett vapen vi kan använda oss utav, men låt oss på intet vis glömma bort att bönens makt ändå är avgörande. Ty "mycket förmår en rättfärdig mans bön, då den bedes med kraft" ( Jak.5:17 ).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a