Tre skarpa hjärnor

 Tre skarpa hjärnor- i sin Mästares tjänst!

Var idag och gästade hos en broder. När jag lämnade hans hem, hade jag med mig ett antal böcker, visserligen till låns, men ändå! Vilka var då författarna? De tre skarpa hjärnorna.

För att inte fullständigt tala i gåtor, får jag avslöja författarna. De levde samtida, men hade - mig veterligen -  inget närmare samarbete med varandra. En bild, tagen under bokens vecka i Stockholm, någon gång under det förra seklets mitt visar, att de tre samtidigt sammanstrålat åtminstone en gång, med varandra. Kanske fler.

Var och en som läst min blogg de sista dagarna finner namnen på de tre gudsmännen, vars penna storligen välsignat vårt land och folk. Mer eller mindre bristfälliga män, ägande en glödande passion att förmedla Kristus för folket. Predikningar, tal och dikter bär eftersmak av att alltid lyfta upp Jesus, försoningen och föder ständigt fram möjligheten att försonas med Gud, alltings skapare. Tre skarpa hjärnor som överlåtit sig till härlighetens Herre. Med ett tidlöst och många gånger profetiskt budskap riktande direkt till läsaren. Fast det kan vara sjuttio eller åttio år sedan det nedtecknades och skrevs, framlyser texten som om den vore skriven av någon igår eller idag. Ord, bilder och budskap rätt in i våra liv. Rannsakande, uppmuntrande, livgivande. 

Idag behöver vi så väl skarpa hjärnor i form av - till Kristus - överlåtna skribenter, såväl som tjänaresinnade bröder och systrar med Guds rike för ögonen. För Kristus - i tiden. Vi tackar himmelens Gud för de, vilka regelbundet tjänar genom pennans ord och styrka. Mästaren kallar likväl fler arbetare till sin vingård. Tiden är kort, nu gäller det att verka. I morgon kan det vara för sent. Kanske är det du som skall fatta pennan i hand och föra kampen vidare?

Trasiga redskap tar han i sin hand, och arbetar med i sitt åkerland. Plogar som ingen ville plöja med, ställer han i ordning, denne mästersmed. Spelar en låt på en sprucken violin så att man aldrig glömmer melodin.

Blåser en revelj i ett buckligt gammalt horn. som väcker de som sover i Törnrosaslottets torn. Dem som människor inte förstod, utvalde Gud i sin redskapsbod. Den som i världen ingenting är; utväljer Gud i sin legohär.