Fortsätt till huvudinnehåll

Dunsen i köket

Ett vardagsvittnesbörd .

 Igår kväll befann sig min kära hustru och jag hemma i sovrummet. Inget märkvärdigt alls på något sätt, utan jag befann mig sittandes vid datorn. Plötsligt, utan minsta förvarning, hör vi ett duns som verkar att komma från ett närbeliggande rum. Vi går runt i vår lilla lya, men allt är som vanligt. Vi blir inte kloka på vad det var vi hade hört, men helt klart var det någonting som hade ramlat omkull. Vi beslöt oss för att inte lägga någon närmare vikt på detta "oförklarliga", inte bli oroliga och fundersamma då vi ej lyckades att lösa "dunsandets gåta".

 Dagen därpå, då jag skulle duka fram till frukost, upptäckte jag att brödrosten låg på golvet. Min första tanke var; hur har den hamnat där? Då kom jag genast ihåg, väntas nu, dunsen igår kväll, just det ja, det var således brödrostens fall vi hade hört. 

Har du någon gång hört ett "lättnadens duns" då någon tung börda fallit av dig. Fått känna och uppleva att den stora börda du bar har du fått lägga ner vid korsets fot. Många gånger vandrar vi omkring och bär på oss tunga bördor. Varför inte ta Gud direkt på orden och kasta dessa bördor, vad än det än kan vara, åt honom. Han har ju trots allt lovat oss att göra detta. Att inte bekymra oss i onödan, att Han har "koll på oss" även när vinterstormen rasar runt stugknuten. 

Skulle du idag höra ett duns, då någon börda faller av dig, är jag den första att utbringa ett " Halleluja, Pris, ske Gud och Lammet"

Det blev så lätt när bördan föll av Den föll i glömskans väldiga hav Aldrig mer den mig tynger ner aldrig mer jag den återser Det blev så lätt när bördan föll av Den föll i glömskans väldiga hav

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tag inte vilddjurets märke av bekvämlighet

 "Här gäller det för de heliga att ha ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus" (Upp.14:12) De flesta - även de som inte kan så mycket ur bibeln eller har någon gudstro att tala om - har hört talas om märket i handen och på pannan. Teorierna om vad det kunde tänkas vara är många, en del mer troliga än andra. Frågan har dock alltid varit; kommer människan att ta emot detta märke, vad och i vilken form det än kommer att gestalta sig i. Många säger ett bestämt nej på den frågan, men när det då verkligen gäller, hur kan du då vara så säker på det. Tänk om märket skulle vara något i stil med alla andra uppfinningar och "nymodigheter" vår värld upplevt blott under de senaste hundra åren. Många av oss vill leva ett bekvämt liv, kunna göra vad vi vill, åka dit vi vill, träffa dem vi vill etc. (Undertecknad utgör inget undantag) Det senaste året har vi inte kunnat göra det som vi varit vana vid och nu ser många fram emot att världen skall återgå til

Fortsätt kampen

 " Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana er att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga." ( Judas. 1: 3 ) Det gäller att fortsätta kampen för tron, tron på den uppståndne Jesus, hans budskap -  och att förmedla budskapet vidare till oss som lever idag. Kampen för den levande tron är under ständig attack. Världen med dess ideal vill ständigt föra församlingen längre och längre från dess kärna och ursprung, och fjärma den enkla Jesustron från folket. Religiösa traditioner - av vilket slag det än vara må - kan ändå inte ersätta det levande gudslivets innersta väsen. Mycket av vad som en gång fötts i elden, har under årens lopp mer och mer stagnerats  till fromma övningar och goda vanor, utan någon större genomslagskraft.  Det vimlar av olika läror, bibeltolkningar, teologiska utläggningar, mer eller mindre aktuella och trovärdiga. Tid