Fortsätt till huvudinnehåll

Bönen och ordet

 Vi talar ofta om bönen. Bönens betydelse, bönens makt och klagar ibland på att det är så få som är intresserade av att samlas för att bedja tillsammans. Ändå ser vi många gånger så lite resultat, bönen verkar mest vara någon form av "religiös ritual", kraftlös och nästan endast ett "måste för att behaga Gud".

Jag tror att många av oss har varit med på bönemöten av dessa skilda slag som jag nu kommer att nämna om. 

Ett möte där Herren själv är närvarande, laddad atmosfär och välsignelserna mer eller mindre strömmar ner från himlen, det är nästan som att vrida på en kran och bli nyduschad på nytt. I den lustgården vill vi vara nästan hur länge som helst och verkligen "gosafröjdas" med Herren själv.

Den andra gången har vi säkert varit med om möten där allt varit fullständigt stängt, tillbommat och vi skulle helst av allt velat springa ut på en gång men känner oss tvungna att stanna kvar kanske av pliktkänsla eller "vad skall de andra säga om jag lämnar mötet nu". Tråkighet är endast förnamnet och uppgivenhet dess efternamn och rätta adelsmärke.

Du som vandrat med Herren en längre tid lär nog känna igen dig, åtminstone i någon mån. Hur torrt och tråkigt det än kan vara återstår frågan, skall vi ge upp eller skall vi fortsätta söka Honom. Vågar vårt fältrop i fortsättningen vara; "Jag släpper dig inte, förrän du välsignar mig".

Längtar vi efter att vara i ordet och bönen? Inte endast någon gång då och då när jag liksom "känner för det" och är upprymd och "extra salig". Att gå till bönekammaren då jag helst av allt skulle vilja göra något annat. Försaka mina intressen för att istället vara "up to date" i gemenskap med Världsförsonaren!

Låt oss föreställa oss att du spelar i en orkester eller att du rent av skall spela ett solonummer på ditt instrument. Tar du inte då god tid på dig att stämma ditt instrument och se till att det är samstämt med de övriga? Eller tänker du att det där med att stämma instrumentet är inte så viktigt, det ordnar sig nog, jag hinner förresten inte, jag har så mycket viktigare för mig. Och så blir framförandet ett stort fiasko.

Jag kan inte nog betona vikten av det enskilda andaktslivet. Du kan inte leva i varaktig seger om du nonchalerar att umgås med Herren i ordet och bönen. Du riskerar att ditt andliga liv blir ett enda stort fiasko. Nu tar du väl ändå i "alldeles väldeliga". Min enkla önskan är att du skall vilja välja Jesus och efterföljelsen istället för världen och dess utbud. Att förstå hur viktig den dagliga umgängelsen är - för dig!

Han sade: Jag är för ung, för menlös i tanken och växten. Då föll Guds Ande tvingande tung på hans själ och dikterade texten.

Han sade: Jag är för svag, en krympling och lytt i din kyrka. Då stod i hjärtat en bjudande lag och ropade: Gud är din styrka.

Han sade: Mästare kär, jag duger ju ingenting till... Skrymtare, säg som det verkligen är, säg att du inte vill!

Jag ville inte som Du, jag ville ha lättjans dagar. Herre, tag mig, tänd mig nu och sänd mig varthelst Du behagar!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Tredje världskriget

Har tredje världskriget redan inletts? Ingen aning. Vad vi i nuläget vet är att det är väldigt spänt mellan öst och väst. Riktigt spänt. Inte oväntat kan vi kasta ut frågan; Hur långt har vi egentligen kommit i det profetiska skeendet? Det beror på vem du frågar. Personligen tror jag inte det är särskilt långt kvar till Jesu tillkommelse. Finns det något samband mellan invasionen i Ukraina och att de judar som ännu bor kvar där skall återvända till Israel? Har den profetia som Emanuel Minos lyft fram där den gamla damen i Norge sett tredje världskriget bryta ut någon koppling till dagens händelser? Frågor  där vi anar ett svar utan att kunna stadfästa ett svar med säkerhet.  Finnmarksprofeten och gudsmannen Anton Johanson såg många syner och uppenbarelser som redan skedde under hans egen levnad. Han dog 1928. Skandinavien har knappast haft någon profet av hans kaliber när det gäller drömmar och syner som just denne fiskarbonde från nordligaste Norge. De syner som han såg angående tredj

Nuet och ålderdomen

 " Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas om vilka du skall säga: "Jag finner icke behag i dem'. " ( Predikaren 12: 1 ) Jag har en vän som idag fyller 65 år. Fyller pensionär som det så vackert heter. 65 år är ingen hög ålder, idag, många är då fortfarande vid god vigör. Ett liv varar 70 - 80 år, heter det visst också ( Ps. 90: 10 ), fast många lever längre än så och att bli 100 år är inte ovanligt längre. I takt med att den västerländska levnadsstandarden stigit, har välfärden ökat! Hur framtiden blir, det vet vi inte. Den bild, som Predikaren målar upp då den beskriver ålderdomen är allt annat än ljus och föga uppbygglig för den moderna nutidsmänniskans tankevärld. Det heter nämligen följande i de återstående verserna i det 12:te kapitlet: " ja, förrän solen bliver förmörkad, och dagsljuset och månen och stjärnorna; före den ålder då molnen komma igen efter regnet, den tid då väktarna i huset darra, och de sta