Fortsätt till huvudinnehåll

En dimmig dag

 Fredag eftermiddag. Dimman lättade aldrig idag. I morse såg man inte mer än kanske tio meter framför sig . Sikten är nu något hundratal meter i bästa fall. Det ostadiga vädret- eller vad vi väljer att kalla det för- går parallellt med det osäkra världstillstånd som råder. Vi ser inte genom dimman, vad finns bortanför det grå? Vi kan endast ana konturerna. 

Snart går vi in i november månad. Skall det bli en ödesmättad tid? Skall den andra vågen av corona skölja genom landet med sitt dödande gift? Ökar jordbävningarna nere i Sydeuropa? Hur blir det i det redan nu så oroliga USA? Kommer de "olycksprofeter" som bådat en katastrof med inbördeskrig att ha rätt? Står vi rent av på randen till det tredje världskriget? Kommer osökt att tänka på "Finnmarksprofeten" Anton Johanson, vilken såg kriget bryta ut i Frankrike med dess huvudstad stående i brand. Också det landet har drabbats av virusets framfart. Hur länge till har vår Herre tålamod? Vi ber, Kyrieleis, Herre förbarma dig!

Vårt saliga hopp strålar ändå-tack och lov- genom de dunkla dimridåerna i världen. Hoppet om Jesu återkomst bär oss genom tiden. Pilgrimsvandraren navigerar genom grynnorna i okända farvatten. Lotsen är med och visar rätta kursen.

Vi har nu kommit fram till Allhelgonahelgen. En helg då vi på ett särskilt sätt ihågkommer de som gått före. På detta år har åtminstone tre syskon evakuerats till högre ort. Missionären Stig som tjänade Gud under femtio års tid och varnade för katolicismens inflytande bland evangelikala kristna, broder Leif som blev upprättad från ett destruktivt liv och vittnade frimodigt om sitt "nya liv med Jesus" och tant Gusti. Jag minns första gången jag såg henne på ett maranatamöte i blå salen. Hon prisade Gud med en våldsam kraft så man nästan kunde tro att taket skulle lyfta. 

För trons folk råder ingen flummig dimma, trots all oro och negativism. Vi tillber inte "helgonen" i allhelgonatid även om vi fascineras av deras tro och exemplariska föredöme. Än mindre försöker vi komma i kontakt med dem. Vi minns dem med värme och läser med glädje deras eventuellt efterlämnade skrifter. Har du möjlighet, läs i stället en god bok än att "fira Halloween" . Hade en ljuvlig stund på förmiddagen med andesmorda gamla böcker från de gamla kämparnas penna. Är så tacksam för att det finns bevarat. Som ett motgift mot Halloween-kramset. Ordets svärd förklarat och uppenbarat. Amen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Min nya bok De svarade JA på kallelsen finns nu att förbeställa från Midnattsropet Förlag.  https://midnattsropet.se/produkt/de-svarade-ja-pa-kallelsen/  Från bokens baksida:  Följ med på en spännande tidsresa och möt 24 gudsmän och kvinnor som tjänade Gud på olika områden och platser under arton och nittonhundratalet.  Fattigdom, lidande och förföljelse hindrade inte dem att fullfölja sin kallelse. Denna bok vill förmedla hopp till efterföljare i vår nu så oroliga tid!

Innan ditt rike blev kartlagt

Innan ditt rike blev kartlagt  av Nils Ferlin Det var bara tokar och dårar som lyssnade till dig först. Det var slavar och skökor och ogärningsmän men då var ditt rike störst Det var bara enkla själar Och själar på undantag. Sen byggdes det tabernakel och kyrkor av alla de slag Och påvar kom det och präster som tvistade om vart ord Du fällt på din korta vandring på denna bullrande jord Men tokar var det och dårar Som lyssnade till dig först. Det var innan ditt rike blev kartlagt och då var ditt rike störst. En dikt som verkligen förklarar kristendomens begynnelse och tidiga utveckling. Jag vet inte om Ferlin hade någon personlig tro på Jesus Kristus, men beskriva hur det började och hur det blev, det kunde han.

Två viktiga ord !

      I mitt förra inlägg skrev jag något om den brustna förlåten. Ordet förlåt har två betydelser, dels det stora skynket i templet i Jerusalem, men ofta är det något annat vi tänker på då vi hör ordet förlåt. Betoningen är visserligen olika i det talade språket jämfört med det skrivna. Ändå är betydelsen av orden av stort evighetsvärde. Den brustna förlåten och försoningens betydelse tog jag upp i mitt förra inlägg. Utan den skulle vi inte nå himlen. Den andra betydelsen av ordet förlåt har även det konsekvenser för evigheten. Att förlåta sin nästa. När jag var ung tänkte jag ibland att nu har vi kommit så långt i vår överlåtelse att det där med förlåtelse det är inte så viktigt längre. Ack hur fel jag hade!  På samma sätt kunde jag tycka att bedja Fader Vår bönen mest var något religiöst, något som kyrkliga och "halvfromma" höll på med. Vi som tillhörde t.ex pingströrelsen eller var med i maranata behövde inte bedja den bönen eftersom vi var så "fria". Jag tror a