Den födande församlingen

 Den födande församlingen

Dagens citat kommer från bibelöversättaren, resepredikanten Helge Åkeson

-Liksom det i Jesaja 53 är en beskrivning om Kristus så är det i kapitel 54 om hans trolovade. Här innehålls en stor djuphet full av gudomlig visdom, tröst och glädje. Men ack, vilken skada, att det är så få, som förmår fatta betydelsen härav. Kvinnan, som här får denna flerdubbla uppmaning till fröjd och jubelsång, syns betäcka kristna, det är löftets barn (Gal 4: 27-31) både av Israel och övriga folkslag som antagligen i stor betydelse är en utkorelse, en uttagelse från andra folk, ja, allt dåligt. Detta bekräftas även därav, att löften, som tillerkännas henne, är så ovanligt betydelsefulla och varaktiga, att de ej ens nå hela sin uppfyllelse under nästkommande tidsålder utan sträcka sig in i flera påföljande tidsåldrar. 

Att hon kallas den ofruktsamma påminner om Sara, som i motsats till Hagar till en tid inte födde, så syns det ock vara med de i Jesus Kristus utvalda, medan de för hans namns skull bli i likhet med Honom själv, de mest föraktade och såsom sådana ett fåtal ( Matt. 7:14 Luk. 12:32) Till följd av detta kan hon betraktas som ickefödande utan födslosmärtor, förskjuten. Hon är alltså en riktig motsats till den kvinna och hela den horiska hushållning som omtalas i Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel. Denna kvinna sägs föda talrika barn och strävar i att komma i förening med världens stormän, visa, rika och mäktiga, varigenom hon har blivit helt beroende av dessa. Till följd härav hava löften av Gud till att få hans visdom, bön och beskydd blivit helt och hållet betydelselösa för henne ( Matt 10:16, 19-20 Matt 11:25, 1 Kor 2:7-8, Luk 10:3 )

Ty det är ju skillnad på att lära av människor och undfå duglighet av dem eller lära av Gud och undfå duglighet av Honom. Det är skillnad på att lönas av människor och vara deras tjänare eller att vänta lön och uppehälle av Herren och vara Hans tjänare. Vidare är det skillnad på att vara i den sinnesstämning att man anlitar polisförsvar etc. alltså söker stöd i världsmakten och så att säga manshjälp eller att vara belåten med att endast lita på Herrens löften varigenom man anses som försvarslös och utan - man. Enligt den förra sinnesstämningen ordnar man sig till hushållningar som med horeri (med världen) avvikit från Kristus och till följd härav förlorat förmånen av att vara hans utvalda folk, alldenstund man ådagalagt, att man hellre vill likbildas med världen för att bli många och ansedda, än man vill likbildas med Honom som var den mest föraktade, alltså nöjas och bli ett fåtal och anses som icke födande, förskjuten. Men Jehova lovar den förskjutna, att hon framdeles skall föda fler barn än den som har man. Han anbefaller henne att bereda plats för många ( Ps 87). Gud är hennes äkta man och befriare.

Detta är svårsmält föda för den ytligt troende världsälskande människan, utan vänder sig till den som vandrat i sällskap med Herren Jesus Kristus en längre tid. Jag tycker mig -i nyss nämnda citat- skönja en profetisk skärpa, när det gäller läget i vårt land. Säger som f. d. kyrkoherde Wetterlund. Så får den som kan ta det, ta det.

-Låt oss nu, så många som är fullkomliga, hava detta sinne, och om ni i något är annorlunda sinnade, så skall Gud uppenbara även detta för er. Fil 3:15. Men fullkomliga tillhör stadig mat, dem som genom vanan hava övade sinnesförmögenheter till urskiljande av gott och ont. Hebr5:14. Bägge bibelcitat är hämtade från Åkesons översättning. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ny bok: De svarade JA på kallelsen

Två viktiga ord !

Den största händelsen