Gammal predikan

 Söndagskväll

Delar med mig en predikan hållen Maria Bebådelsedag för ca 200 år sen av Jacob Otto Hoof. Det är visserligen ett halvt år sen årets Maria Bebådelsedags söndag var men jag tror att dessa ord kan vara till uppmuntran för någon.

-Du som klagar att dina synder är för stora, för svåra, för gamla, besynnerliga, värre än andras och kanske sådana som ha namn av synd mot Den Helige Ande, tillbakafall ur nåden, förhärdelse, förstockelse och sådant mer, så frågar jag dig om du inte tror, att dessa synder härleda och ha sin upprinnelse från Adams fall? Är det, som det verkligen är, ur denna onda källa utflutet så finns där bot, hjälp, förlåtelse och frälsning därför i Jesu blod, ty han har botat all den skada, som oss Adam hade gjort. Så låter det för syndare på nådens glada bebådelsedag. Halleluja!

Han har lidit för våra synder ock icke allenast för våra utan ock för hela världens. Människa hör! Den som inte duger till annat han duger dock till att bli salig. Publikaner, skökor, tjuvar, rövare, bolare, trollkarlar, svärjare, drinkare och alla världens hemliga och uppenbara syndare, de som nödgas gå i järn och bo i mörker inom vita murar och slutligen få kläda stegel och hjul kunna bliva saliga med och under de villkor Guds Ord föreskriver. Och du uppenbara nådens föraktare, som avsvurit dig nåd och försoning, din synd låg också med bland hela världens på den stora viktskålen, då Guds nåd och gåva genom Jesus Kristus låg på den andra och den senare ändå mycket mer.

Läs, min människa, Romarbrevets femte kapitel, så skall du få se att Kristi förtjänst tog inte allenast jämvikt  med hela människosläktets syndaskuld utan vägde mycket mer. Utan i varje vers av detta kapitel, finns så rika yttranden av anda, liv och övertygelse om Kristi förtjänsts och överträffande värde att alla tvivel borde nedtystas. 

Skriften talar tydligt om den saken med tydliga ord; Se, Guds Lamm! som borttager världens synd. Vilken synd ska man tro sig till att taga undan här? Ingen, Halleluja! Sådana budskap bära fridens änglar till syndare på jorden på syndens glada bebådelsedag. 

Jacob Otto Hoof verkade som präst i gränstrakterna mellan Västergötland och Halland. Hans anhängare kallades för hoofianer. Detta var för länge sen, innan folkväckelsernas tid då Svenska kyrkan hade monopol på allt vad kristendom hette. 

Då denna predikan "hade premiär" var Sverige något helt annorlunda mot idag. Från att då ha befunnit sig i lagiskhetens dike, har vi nu 200 år senare gottat ner oss i laglöshetens dike, nåja nästan i alla fall. Det är då rakt inte lätt att vandra på vägen.